Skrivtorka

…jag tycker det är så trisst att jag tappat kontakten med den här bloggen. Jag minns den tiden då jag satte in fullt med fina bilder, hade många tankar om mycket och jag hade en iver att sätta in nya recept.

Nu sitter jag här framför ett grått tiny och saknar både bild och ord.

I morgon ska jag adventstäda och då vore det väl ändå lägligt att ta bild på alla mina fina fönster. Julstjärnorna som är uppe. De nya sängarna vi köpt och allt det här andra som jag fixat och donat med under den sista tiden.

Fast jag tror fortfarande att det beror på att vårt hus har så ofantligt många steg kvar till att bli ett normalt boende.

Efter två år utan kök och ugn känner jag mig – uppgiven.

Lassäs favoritglögg

Nu är det på tiden. Ja, både att göra glögg och att föreviga det här receptet. Det är min pappas egna recept och jag letade febrilt efter det igår. Tur att det bara fanns ett telefonsamtal ifrån.

1 dunk rödvin
i receptet står det även vodka men jag vill inte ha min glögg så stark
3 liters IKEA flaskor med smällkork, så nedanför har jag receptet per flaska. Det blir enklast så.
8 hela nejlikor,
8 kardemummakärnor
2 kanelstänger
1 dl hackad russin
1 dl mandel hackad (jag har aldrig mandel eftersom jag är allergisk)
1 dl farinsocker
3 bitar pomerans. (nu finns inte pomerans på Island så jag valde grapefruktsskal)

Lägg alla kryddor i flaskorna och häll på vinet. Låt stå och dra minst fyra dagar. Vänd på flaskorna åtminstone en gång per dag.

Uppdaterat. Nu har jag smakat glöggen. Jag vill visserligen inte ha någon söt glögg men den blev lite för osöt i min smak. Jag ska tillsätta 0,5 dl socker pr flaska.

Och så här blev de när de var dekorerade:

Tjejhelgen

…jaha, då var det vardag igen. Helgen med väninnorna var bra. Ja, den var bra. Trevligt med bara tjejsnack och egen kvalitetstid.

Fast jag måste erkänna att jag har lite svårt för det här kollektiva. Och med facit i hand så är jag ingen kollektiv människa. Det är ungefär som att när det ska vara kollektiv så tar jag på mig den bångstyriga västen. Och jag har särskilt svårt med gemensam matkasse. Det har aldirg fungerat och det fungerade inte särskilt bra den här gången heller. Det kan låta banalt men det är just de där små banala sakerna som sätter taggar i den totala upplevelsen och lämnar kvar en sur känsla. Som en dålig rap ungefär.

Och för att ge er ett exempel. Det blir sill till lunch. Jättegott, eller hur? Jag gillar verkligen sill, men absolut inte alla sorter. Ja faktiskt när jag tänker efter så är det bara en sorts sill som jag äter. Kryddsill heter den här på Island och är en mycket snarliknande sill till matjesillen. Jag går och hämtar den – lilla varianten – och lägger ner i vagnen.

Vi har redan lagt ner två burkar.

Ja?

Vi har redan lagt ner två burkar.

Ja, och… jag ser ner i vagnen och där ligger en senapssill (den värsta jag vet) och en löksill. Löksill går väl an men det är kryddsill jag vill ha.

Äter vi mer än två burkar sill?

Öhhh…. jamen då köper jag väl den här själv då.

Sillburken får komma ner i vagnen.

De andra vill dricka pilsner.

Jag vill dricka ”hatidarblanda” – isländsk variant av julmust. Jag tar ett knippe (ja de sitter i hop fyra och fyra)

Dricker du upp alla fyra?

Va?

Jo, dricker du verkligen upp alla fyra. För det är ingen av oss andra som dricker det.

Det vet jag inte? Men ta bort hälften då om ni är oroliga för det.

När vi skulle åka hem så delas den mat som blev över emellan oss. Jag fick min låda, som skulle få åka i bilen med de andra. Jag hade valt att komma i min egen bil. Kollektiv bilkörning ni vet – nej just det – inget för mig.

När jag hämtar min låda senare på kvällen.

Så var den tom.

Nu överlever jag att jag inte fick de där fem potatisarna, eller den där ostkanten… men det komiska i hela historien är att tillochmed den burk av hatidarblanda (ja, jag gick senare ut och fyllde på med de två burkarna som det kollektiva valde bort) var också borta. 😀

Men förutom det här så var det jätteskoj. Vi spelade alfapet hela kvällen. Det stickades och jag gjorde klart den där mössan. Jag har tofsen kvar att göra. Den blev bra.

Så gick vi på gallerier. Keramik och glaskonstnär, Och är du uppvuxen i småländska glasriket så måste jag erkänna att jag är mer svag för glas än vad jag är för keramik.

Det som också var riktigt trevligt var att se Stykkisholmur från en annan vinkel. Jag har varit där massvis med gånger men jag har väl egentligen aldrig gett mig tid till att riktigt studera orten. Det gjorde vi.

 

 

Tjejhelg och nätfödelsedag

På tal om födelsedag så är det en hemsida – eller som numera är en blogg – som jag följt genom många år nu. När hon hade hemsidan fanns det ofta lite udda, men roliga små saker, som gjorde tillvaron på nätet lite roligare. Nu är den här ”slut i rutan” men just det här tyckte jag var barnsligt roligt.

Och det här var ett fönster som lite då och då ändrade skepnad… jag tyckte nog ändå bäst att ha det fönstret kring jul. Och när jag gräver fram bland mina arkiv så hittar jag faktiskt det jag letade efter!

Med tanke på detta började jag fundera på hur länge jag funnits på nätet. Och jo, jag skapade bangsiland.com i kombination jag födde AB. Det är 9,5 år… därefter föddes Moms weightblog eftersom jag behövde ta itu med graviditetskilona. Den bytte sedan skepnad till Moms Lifestyle eftersom det blev aningen tradigt att ideligen bli förknippad med vikt. Jag ville leva helt enkelt. 🙂

Och det är något jag verkligen försöker hinna med i kombination med allt annat. Att ha tre princessor och en man som ofta är bortres i jobb tar musten ur mig i bland. Särskilt när de två äldre har ett fullproppat dansprogram. Lilla fröken finemang hon hänger med på de mesta och jag bävar väl lite för när även hennes program ska fyllas med aktiviteter. Å andra sidan, då är de andra fröknarna så stora att jag inte behöver hänga på dem ideligen.

Därför kan jag tala om att den analkande tjejhelgen känne oehört välkomnande. Nu ska lillpluttan visserligen med men ändå. Det blir tjejsnack och njutning.

Undra om jag inte ska ta och sticka den där mössan nu då? Jag har ett tröjprojekt på gång men jag borde kunna göra både och? Eller hur?